Fem saker från det militära vi borde sno rakt av
Om struktur, tydlighet och ansvar. Vad civila organisationer kan lära av militär planering.
Det finns en anledning till att militären funkar under press.
Det är inte för att folk är tuffare. Det är för att strukturen är klarare.
Jag var på väg att bli officer och jag kommer från en officerssläkt, men det behövs inte för att se värdet i hur militära organisationer hanterar ansvar, tydlighet och tempo.
De flesta företag skulle bli bättre om de snodde fem saker rakt av.
⸻
1. Ordrar ska gå att förstå - inte tolkas
I militären lär man sig att ge order på ett sätt som inte lämnar utrymme för gissningar.
“Vad, var, när, vem, varför.”
Inte: “Vi borde nog kolla på det där.” Inte: “Kan någon ta hand om det här?” Inte: “Vi följer upp senare.”
Utan:
“Du går till punkt A, senast klockan 14, och rapporterar läget till mig. Anledningen är att vi behöver verifiera att vägen är säker.”
Det är tydligt. Det går att utföra. Det går att följa upp.
Jämför med hur beslut tas på kontor:
“Vi kollar på det på nästa möte.” “Nån får ta hand om det.” “Vi gör en smidig lösning.”
Vem? När? Varför?
Om folk måste gissa vad du menar, kommer de gissa fel.
⸻
2. Ansvar är personligt - inte diffust
Militären har inte gruppansvar. De har namngivna roller.
Gruppchef. Plutonchef. Bataljonsansvarig.
Om något går fel är det inte “teamet” som står till svars. Det är en person.
Och den personen vet om det.
I företag pratar vi gärna om “vi”.
“Vi ska leverera det här.” “Vi tar ansvar.” “Vi följer upp.” “Vi är ju en familj.”
Men vem gör det egentligen?
Om alla äger allt, äger ingen något.
Och när det går snett pekar alla på varandra.
⸻
3. Planering slutar inte vid uppdraget - den börjar där
Militären planerar inte för att allt ska gå bra. De planerar för när det går fel.
Det heter “branches and sequels”.
Branches: Vad gör vi om X händer? Sequels: Vad händer efter att vi lyckats?
Före varje uppdrag går man igenom:
- Vad är planen?
- Vad gör vi om vi inte kan genomföra planen?
- Vad händer när vi är klara?
På företag säger vi:
“Vi kör och ser vad som händer.” “Vi pivoterar om det behövs.” “Vi är agila.”
Men agil betyder inte oförberedd.
Det betyder att du har tänkt igenom vad du gör när planen inte håller.
⸻
4. Briefing och debriefing - varje gång
Före varje uppdrag: briefing. Efter varje uppdrag: debriefing.
Det är standarden.
Briefing: Vad ska vi göra? Varför? Vem gör vad?
Debriefing: Vad gick bra? Vad gick fel? Vad lär vi oss?
De flesta projekt jag ser:
Kickoff: Ja. Uppföljning: Kanske. Avslut: Glöms bort.
Men det är i debriefingen lärdomen finns.
Om ni inte vet vad som gick fel senast - hur ska ni undvika det nästa gång?
⸻
5. Tempo avgör - inte perfektion
Militären jobbar med “70 %-regeln”.
Om du har 70 % av informationen, fattar du beslutet.
För om du väntar på 100 % är läget redan förändrat.
Det är bättre att agera med 70 % och anpassa, än att vänta och paralyseras.
I företag väntar vi på:
- Godkännande från tre instanser
- Att alla ska vara överens
- Att det ska “kännas rätt”
- Att risken ska vara noll
Men under tiden det tar att fatta beslut - tappar ni momentum.
Kunden väljer någon annan. Konkurrenten hinner före. Teamet tröttnar.
⸻
Vad ni kan göra på måndag
Testa det här:
Nästa beslut ni fattar:
- Skriv ner vad som ska göras, av vem, till när, och varför
- Ge en person ansvar - inte en grupp
- Planera för vad ni gör om det inte funkar
- Boka in en debriefing när ni är klara
- Fatta beslutet när ni har 70 % av infon, inte 100 %
Ni behöver inte bli militära.
Men ni kan bli tydligare. Snabbare. Och mycket svårare att missförstå.
⸻
Struktur är inte byråkrati.
Det är respekt för folks tid och ansvar.
Och det funkar lika bra i styrelserummet som på övningsfältet.