Vem äger egentligen ett digitalt projekt?

“Det är IT:s fel.”

Jag hör det hela tiden.

Hemsidan är långsam. Systemet kraschar. Integrationen funkar inte.

Och varje gång någon säger det frågar jag:

“Vems ansvar var det att det skulle funka?”

Då blir det tyst.

För ingen vet egentligen.

⸻

Det vanligaste misstaget: Att tro att den som bygger också äger

Ni anlitar en byrå. De bygger en hemsida, ett system, en app. Ni betalar. De levererar.

Och sedan - vem äger det?

Juridiskt: Ofta ni. Tekniskt: Byrån. Driftmässigt: Kanske IT. Kanske ingen. Ansvarsmässigt: Otydligt.

Och när något går fel:

Byrån säger: “Vi byggde det ni bad om.” IT säger: “Vi fick ingen dokumentation.” Verksamheten säger: “Vi förstår inte hur det funkar.” Beställaren säger: “Varför har ingen sagt något?”

Och ingenting blir fixat.

För ingen vet vem som ska fixa det.

⸻

Tre former av ägande som måste vara tydliga

1. Affärsmässigt ägande

Vem äger målet? Vem tar konsekvenserna om det inte fungerar? Vem fattar beslut när något måste ändras?

Det ska vara en person. Inte en avdelning. Inte “verksamheten”.

En person med mandat och ansvar.

2. Tekniskt ägande

Vem förstår hur det funkar? Vem kan fixa när det går sönder? Vem vet var koden finns, hur systemet är byggt, och vad som inte får röras?

Det kan vara byrån. Det kan vara intern IT. Det kan vara en leverantör.

Men det måste vara tydligt.

Och det måste dokumenteras.

3. Operativt ägande

Vem håller det levande? Vem uppdaterar innehåll? Vem följer upp buggar? Vem ser till att system pratar med varandra?

Ofta hamnar det här ansvaret i ingenmansland.

Byrån är inte längre med. IT säger “det är inte vårt system”. Beställaren har gått vidare.

Och projektet ruttnar sakta.

⸻

Vad som händer när ägandet är otydligt

Jag klev in i ett projekt där en organisation hade fem olika system.

Alla byggda av olika byråer. Alla lever. Alla används.

Men ingen vet vem som äger dem.

När jag frågade:

“Vem ringer ni om hemsidan går ner?”

Svar: “Vi vet inte.”

“Vem kan ändra i systemet?”

Svar: “Vi vågar inte röra det.”

“Vem betalar för driften?”

Svar: “Det står på någon faktura, men vi vet inte vems budget det är.”

Det är inte ovanligt. Det är standarden.

⸻

Så ritar ni rollerna tydligt - innan projektet startar

Innan ni skriver på något:

Skriv ner svaren på de här frågorna:

1. Vem fattar beslut om vad som ska byggas?
2. Vem är ansvarig när något går fel efter leverans?
3. Vem har tillgång till koden/systemet/datan?
4. Vem betalar för drift, underhåll, uppdateringar?
5. Vem har mandat att säga nej, ändra scope, eller avbryta?

Om ni inte kan svara på alla fem - starta inte projektet.

För då bygger ni något som ingen kommer kunna ta hand om.

⸻

Efter leverans: Checklista för överlämning

När byrån levererar, se till att ni får:

• Tillgång till all kod, all data, alla system
• Dokumentation för hur det funkar (inte perfekt, men läsbar)
• Kontaktuppgifter till tredje part (hosting, domäner, API:er, licenser)
• En namngiven tekniskt ansvarig - internt eller externt
• En tydlig plan för vem som gör vad när något går fel

Om byrån säger “ni får allt vid leverans” - boka in överlämningen i projektplanen.

Inte som en bonus. Som en del av leveransen.

⸻

På måndag

Om ni har system som rullar men ingen riktigt vet vem som äger dem:

Boka 30 minuter. Gör en lista. Skriv ner för varje system:

• Vem äger affärsmässigt?
• Vem äger tekniskt?
• Vem äger operativt?

Om svaret är “vet inte” på någon - fixa det innan något går fel.

För när det väl händer är det för sent att börja leta ägare.

⸻

Ett digitalt projekt utan tydligt ägande är inte ett projekt.

Det är en tidsinställd bomb.

Och den som får smällen är sällan den som tände luntan.