Innan du kliver in: Varför mandat och mental plan avgör om du lyckas

Sara fick uppdraget som ny projektledare på ett stort it-projekt.

Hon var senior. Tio år i branschen. Hade fixat havererade projekt förut. Hon visste vad hon höll på med.

Och hon var sugen. Ny kund, stort uppdrag, chans att göra skillnad.

Hon klev in dag 1 med full energi.

Det här är vad som hände, vecka för vecka.

⸻

Vecka 1: Hon körde igång

Dag 1 bokade Sara möten med alla. Chef, team, beställare. Hon ville “få koll”.

Hon frågade: Vad fungerar inte? Vad behöver fixas?

Och folk berättade. Processen var rörig. Deadline var orealistisk. Ingen visste vem som bestämde vad.

Sara sa: “Okej, jag fixar det.”

Folk nickade. Bra, tänkte de. Äntligen någon som gör något.

⸻

Vecka 2: Hon började fixa

Sara bokade ett planeringsmöte med teamet. Skrev om projektplanen. Lade till milstolpar. Ändrade rutiner.

Hon mejlade chefen: “Här är nya planen. Vi kör från måndag.”

Chefen svarade inte.

Men Sara tolkade det som: “Han litar på mig. Han sa ju att jag skulle ta över det här.”

Måndagen körde hon igång. Nya dailies. Ny struktur. Nya beslutspunkter.

Folk följde med. För vad skulle de annars göra?

⸻

Vecka 3: Hon märkte att något var fel

Teamet började bli tysta i möten.

När Sara frågade “Funkar det här?” sa folk: “Ja, absolut.”

Men ingen frågade henne något mellan mötena. Folk mejlade varandra, men inte henne.

En utvecklare sa till en annan, i lunchrummet: “Jag vet inte varför vi ändrade allt. Det gamla funkade ju.”

Sara hörde det inte. Men hon märkte att energin var fel.

⸻

Vecka 4: Chefen sa det högt

Chefen kallade henne till möte.

“Du kör för fort, Sara.”

Hon blev förvirrad. “Men projektet var ju kaos. Jag fixade det.”

“Du ska involvera folk mer.”

“Men jag frågade ju vad som behövdes. Och sen fixade jag det.”

“Ja, men folk känner inte att de fått vara med och bestämma.”

“Men… de sa ju ingenting?”

Tystnad.

Och då förstod Sara.

Hon hade frågat. Men hon hade inte väntat på svaret.

Hon hade lyssnat. Men hon hade inte bjudit in.

Hon hade fixat. Men folk hade inte bett henne göra det.

⸻

Vecka 6: Teamet slutade lyssna

Sara försökte backa. Hon bokade retrospektiv. “Vad tycker ni funkar? Vad ska vi ändra?”

Men folk sa ingenting. För de hade lärt sig att det inte spelade roll. Sara gjorde ändå som hon tänkt.

När hon föreslog saker i möten nickade folk. Men sen hände ingenting.

Folk gjorde som de alltid gjort. De bara slutade berätta det för Sara.

⸻

Vecka 8: Uppdraget byttes ut

Chefen ringde.

“Vi tror det är bättre om någon annan tar över.”

Inte för att Sara var dålig. Hon var bra. Kompetent. Hon hade rätt i det hon ville fixa.

Men hon hade förlorat teamet. Och utan teamet spelade det ingen roll hur rätt hon hade.

⸻

Vad Sara inte förstod

Sara trodde att “projektledare” betydde att hon fick leda projektet.

Men hon fick inte mandat. Hon fick en titel.

Och hon trodde att kompetens räckte. Att om hon bara fixade problemen skulle folk följa.

Men folk följer inte kompetens. De följer förtroende.

Och förtroende bygger man inte genom att fixa snabbt.

Man bygger det genom att lyssna långsamt.

⸻

Här är vad Sara borde ha gjort

Vecka 1: Bara lyssna

Fråga: Vad fungerar inte?

Men fortsätt sedan fråga: Varför? Vad har ni provat? Vad tror ni skulle hjälpa?

Fixa ingenting. Bara förstå.

Vecka 2: Testa försiktigt

“Jag tänkte göra X. Funkar det för er?”

Inte: “Här är nya planen.”

Ge folk en chans att säga nej. Även om de inte tar den.

Vecka 3: Leverera något litet

Något som visar att du kan. Men något som inte hotar någon.

Fixa det som är lätt att fixa. Som alla vill ha fixat. Som ingen motsätter sig.

Vecka 4-6: Bygg förtroende innan du bygger förändring

Folk ska veta att du lyssnar. Att du förstår. Att du respekterar vad de byggt.

Sedan – när folk litar på dig – då kan du börja förändra.

Men inte innan.

⸻

Varför de första veckorna avgör allt

Om du kliver in och kör över folk – även om du har rätt – kommer de inte följa dig.

De kommer nicka. Säga ja. Och sen ignorera dig.

För du visade dem att deras åsikter inte spelar roll.

Och när folk väl tror det – då är det nästan omöjligt att få dem att lita på dig igen.

⸻

På måndag

Om du står inför en ny roll, ett nytt uppdrag, en ny organisation – gör det här innan du börjar fixa saker:

1. Boka ett samtal med din chef. Bara för att fråga.

“Vad förväntar du dig av mig de första veckorna?” “Vad får jag bestämma själv?” “Vem bör jag prata med först?”

Inte för att pitcha. Inte för att lova. Bara för att förstå.

2. Prata med de som har inflytande. En och en.

Inte för att sälja dig själv.

Utan för att lyssna. Förstå. Bygga relation.

Folk bestämmer om de litar på dig innan du ens börjat leverera.

3. Skriv ner vad du INTE ska göra första månaden.

Inte vad du ska göra. Utan vad du ska UNDVIKA.

Vilka gränser du inte ska testa. Vilka beslut du inte ska ta. Vilka förändringar du ska vänta med.

För ofta är det inte vad du gör som förstör förtroendet.

Det är vad du gör för tidigt.

⸻

Du kan vara hur kompetent som helst.

Men om du inte tar dig över tröskeln – om du inte bygger förtroende först – spelar kompetensen ingen roll.

För folk följer inte den som har rätt.

De följer den de litar på.

Och förtroende byggs inte genom att fixa snabbt.

Det byggs genom att lyssna långsamt.